Långaryds församling

Långaryds församling

Långaryds församling ingår sedan 1 januari 2014 i nybildade Hyltebruks pastorat.  Fram till dess var Långaryd ett eget pastorat med två församlingar, Långaryd-Landeryd och Unnaryd-Jälluntofta. I Långaryds församling ingår alltså orterna Långaryd och Landeryd med omnejd, och här finns två kyrkor med tillhörande församlingshem och kyrkogårdar.

Långaryds kyrka

I Långaryd har det funnits en kyrka åtminstone sedan 1100-talet. Redan år 1157 omnämnde påven Alexander III att ”Langaryhs” kyrka hade renoverats. Denna första kyrka var antagligen en stavkyrka, som år 1303 ersattes av en stenkyrka, från vilken det finns murrester kvar under den nuvarande kyrkan.

1487-1488 byggdes en ny kyrka. Denna kyrka kom att tjänstgöra som församlingens kyrka fram tills den nuvarande byggdes. Då hade den bränts av danska krigshärar två gånger, 1563 och 1644. Vid det senare tillfället blev även den flyende kyrkoherden Truls Skarp nedhuggen av danskarna. Kyrkan byggdes sedan till i omgångar, den första gången under Ambjörn Lindelius tid som kyrkoherde i Långaryd.

Långaryds kyrka

På 1750-talet renoverades kyrkan och byggdes till igen. Efter renoveringen förföll kyrkan och redan på 1780-talet började man tala om att bygga en ny. Inget hände dock, förrän Samuel Adelin blev kyrkoherde i församlingen år 1797. Tio år senare kom bygget igång på allvar och den nya kyrkan murades upp runt den gamla, som revs 1809. Året efter fick kyrkan den enkla nyklassicistiska inredning som ännu sätter sin prägel på kyrkorummet. Kyrkan är en så kallad tegnérlada, även om inte biskop Esaias Tegnér hade hunnit tillträda när den invigdes den 21 augusti 1816.

Sedan dess har kyrkan renoverats fyra gånger: 1899 – då predikstolen fick sin lite ovanliga placering på sydväggen, 1933 – då absidmålningen och altartavlan kom till, 1966 och slutligen 1994 – då rummen under läktaren byggdes och kyrkan fick sin nuvarande färgsättning, som inspirerats av färgerna på dörren till predikstolen.

Dopfunten i Långaryds kyrka är en barockpjäs i mässing, tillverkad år 1702 i Norrköping. Församlingen har även en äldre dopfunt från 1500- eller 1600-talet, men den förvaras sedan någon gång på 1800-talet i Färgaryds kyrka.

Den nuvarande altartavlan är utförd i marmorstuck av skulptören Nils Engberg år 1933 och föreställer Jesus på korset. Den är inspirerad av medeltida altarskåp, med ett större mittparti och två ”dörrar”. Till altaruppsatsen hör även absidmålningen som utförts av konstnärerna Ambe och Hjelm på Ateljé Punkten 1933. Målningen föreställer Kristi himmelsfärd. En äldre altartavla från 1704 finns även i kyrkan. Långaryds predikstol är från 1756 och tillverkad av Sven Segerwall i Växjö

Redan på 1690-talet köptes den första orgeln till Långaryds kyrka (i andra landsortskyrkor dröjde det ofta ända till 1800-talet innan någon orgel köptes in). År 1828 lät man tillverka en ny orgel och då tillkom även den ståtliga orgelfasad som fortfarande tronar på läktaren. År 1978 beställde församlingen en kororgel av orgelbyggaren och långarydsbon Ingvar Johansson, Håknaryd. Sju år senare byggde han även en ny läktarorgel. Denna orgel, inuti orgelfasaden från 1828, är en av de bästa i södra Sverige. Bland de 34 stämmorna, fördelade på tre manualer samt pedal, finns tre stämmor från 1828 års orgel.

Landeryds kyrka

Landeryds kyrka byggdes 1924 och är uppförd helt i trä, med utvändig beklädnad av spån. Kyrkan invigdes 1926. Yttermåtten är 25×9 m inklusive tornet, vilket har en höjd av omkring 27 m. Till skillnad från de flesta kyrkor är tornet och ingången placerat i öster, där altaret vanligtvis befinner sig.

Kyrkan tillkom helt på frivillighetens väg, av samhällsbor som tyckte att avståndet till sockenkyrkan i Långaryd var långt. Mycket arbete utfördes gratis och många inventarier skänktes, bland annat den gamla altartavlan, ljuskronorna samt klockorna i tornet. Den stora klockan är skänkt av kyrkokören, genom insamlade medel vid sångframträdanden runt om i bygderna i början av 1920-talet. Lilla klockan är skänkt av privatpersoner i Landeryd.

Den nuvarande orgeln med pipor tillkom 1955. Dopfunten i snidat trä tillkom 1945. Predikostolen är av snidad ek.

1960-61 genomgick kyrkan en genomgripande renovering, varvid bland annat nytt golv av ekparkett och nya bänkar insattes. I samband med detta installerades även eluppvärmningen. Förut hade man eldat i kamin. Vid renoveringen flyttades den ursprungliga altartavlan till vänstra sidoväggen vid dopfunten, för att ge plats åt kyrkans förnämsta prydnad: korset ovanför altaret, en glasmosaik av konstnären Erik Olsson, Halmstad. Korset illustrerar den andra trosartikeln om Jesus Kristus och återlösningen.

Landeryds kyrka

Altaret är tillverkat i trä och dess vaser och ljusstakar är i silver. Brudkronan är tillverkad i förgyllt silver med stenar av bergskristall av Olof Svensson, Halmstad, och skänkt av syföreningen. Den användes för första gången valborgsmässoafton 1969. Kyrkan äger mässkrudar i kyrkoårets alla färger, samt tillhörande antependier.

Landeryds kyrka är en liten och ljus kyrka, som lämpar sig väl för gudstjänster av olika slag, likaväl som förrättningar.

Kontakta oss!

För information om gudstjänster och annan verksamhet i församlingen hänvisar vi till Långaryds församlings blogg eller till Hyltebruks pastorats hemsida:
www.langaryd.blogg.se
www.svenskakyrkan.se/fargaryd-femsjo/

För mer information och för möjligheten att komma in i kyrkorna, kontakta komminister Maria Schulz Wigelsbo 0371-461 15 eller 076 787 00 66.
För information eller visning av kyrkan, kontakta församlingspedagog Petter Bäckman, telefon 0345-197 42.
Bokning av församlingshemmen med mera görs via expeditionen i Hyltebruk, telefon 0345-197 40.

Nyheter

Problem med webbplatsen

Under två tillfällen under de senaste månaderna har vår webbplats www.langaryd.se utsatts för hackerattack via publiceringsverktyg WordPress. Vi beklagar det och vi hoppas att det inte ska bli ytterligare problem...

Läs mer

Det stora matslaget

Det Stora Matslaget är matlagningsprogrammet där hela samhällen går man ur huse och tillsammans försöker vinna titeln som Sveriges mest välsmakande ort. Vår egen Långarydssläkting Josefin Johansson är lagledare i Hylte och söker...

Läs mer

Josefine Johansson i SR P3

Josefine Johansson pratar om långarydssläkten i Morgonpasset i P3. Hon har även skrivit en släktkrönika i Sockenbudet nr 8! Josefin Johansson är komiker och artist. Hon har bland annat varit programledare för...

Läs mer